Tove Folkesson reser över sundet i nya romanen

Från kaxig tonårsjägarinna till sökande ung vuxen. Huvudpersonen i Tove Folkessons uppföljare till "Kalmars jägarinnor" tar tar resan över Kalmarsund – och landar i sig själv.

Kaisa Andersson

Kaisa Andersson

Kl.16:58, 13 april, 2015

2 bilder
  • Författaren Tove Folkesson är i Kalmar och berättar om sin nya roman Sund. Foto: Kaisa Andersson
    Författaren Tove Folkesson är i Kalmar och berättar om sin nya roman Sund. Foto: Kaisa Andersson
  • Vid Kalmarsund. Tove Folkessons nya roman håller sig kvar vid platserna kring Kalmarsund. Foto: Kaisa Andersson
    Vid Kalmarsund. Tove Folkessons nya roman håller sig kvar vid platserna kring Kalmarsund. Foto: Kaisa Andersson

Hennes roman Kalmars jägarinnor om ett sammansvetsat gäng tonårstjejer från Kalmar har hyllats såväl av kritiker som av läsare, och Kalmarbördiga Tove Folkesson har nominerats till flertalet prestigefulla litteraturpriser för boken.

Nu kommer uppföljaren, Sund som på måndagen släpps på Dillbergs bokhandel i Kalmar. Boken kretsar kring en av jägarinnorna som finns med i första boken. Eva har vuxit från trulig, arg tonåring till en ung kvinna som står inför dilemmat: Vad ska man göra med sitt liv?

Efter en kort sejour av studier på KTH bestämmer sig Eva för att lämna den utstakade karriärsvägen och kasta sig ut i det okända för att finna sig själv. Resan går via livscoacher och yogafestivaler, över Kalmarsund och till Öland –  där allt till slut faller samman.

– Vi har ju alla hört historien om den som hoppar av, lämnar sin trygga tillvaro för något helt annat – och lyckas. Men inte lika ofta hör man om dem som inte lyckas, de som aldrig blir någon ny Zlatan. Jag ville undersöka det fenomenet, säger Tove Folkesson som annars bor i Stockholm men som är i Kalmar för boksläppet.

Boken ställer också viktiga frågor om gränsen för vårt självförverkligande och hur vår tids individualism och valfrihet har kommit att prägla en hel generations livsdilemman, säger hon:

– Jag skulle säga att den här boken handlar om 80-talisterna, som är en generation som växt upp med enormt mycket frihet. Jag tror alla som känner igen sig i längtan efter att hitta sig själv kan ha behållning av boken, men den kan nog också passa alla som är nyfikna på eller blir provocerade av en generation som aldrig verkar vilja växa upp, säger hon.

Liksom hennes debutroman tar Sund avstamp i egna erfarenheter och välbekanta miljöer. Titeln för tankarna till Kalmarsund, men även till vad det innebär att vara en sund människa och ha ett sunt förhållande till livet, säger hon.

Till skillnad från den humoristiska, och ibland råa och svarta ton som präglar Kalmars jägarinnor så är uppföljaren mer sårbar, eftertänksam. Något som gjort att Tove Folkesson själv även känner sig mer sårbar nu när boken nu ska hamna hos läsarna.

– Jag har varit enormt nervös.  Jag vet ju inte vad folk ska tycka och vill inte göra någon besviken. Erfarenheten ligger ju närmare i tid för mig också. Det är inte så känsligt att skriva om tonåren när man är över trettio, men det här handlar om mer allmänmänskliga frågor.

Ändå är hon tydlig med att det hon skriver är fiktion, allt är inte egen erfarenhet. Men i bland är gränserna suddiga:

– I Kalmars jägarinnor skrev jag om en stor ek som stod på Stagneliusskolans skolgård, som en symbol för det traditionstunga, för utbildning. Efter en föreläsning i Kalmar så kom det fram en gammal lärare från Stagg och upplyste mig om att det faktiskt var en kastanj och inte en ek som fanns där, säger hon och skrattar.

En tredje del av romansviten är på gång och har arbetstiteln Ölandssång. Att Tove Folkessons böcker och författarskap så tydligt kopplar an till en geografisk plats var till en början en osäkerhet – men har vuxit till en styrka:

– Jag har fått jättefint mottagande från Kalmar. Jag hade inte förväntat mig några hyllningar eller att alla skulle tycka om den bild jag beskrev av Kalmar. Men jag tror många uppskattar att jag satt Kalmar lite på kartan. En läsare sa att hon önskade att någon skrivit en Kalmars jägarinnor fast från Växjö i stället.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Dåligt blåbärsår i norr – bättre läge i söder

En prognos spår en ovanligt svag tillgång på blåbär i Norrland. I resten av landet är situationen en annan.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.11:09, 23 juli, 2017

Det är Sveriges Lantbruksuniversitet som har gjort en prognos över hur blåbärsåret 2017 ser ut. På grund av neddragna anslag har fokus legat på Norrland som är den viktigaste landsdelen för Sveriges blåbärsproduktion.

Siffrorna pekar på att Norrland kommer att ha av ett av sina sämsta blåbärsår sedan mätningarna startade 2003. Orsakerna till detta är att flera ställen drabbats av nattfrost under blomningstiden. Detta har gjort att många blommor dött vilket har minskat underlaget för mogna bär.

– Det ser ändå ut att bli tillräckligt med bär för att alla som vill plocka ska få sina bär, men det kan bli nödvändigt för en del att åka till nya ställen som kanske ligger lite mer skyddade från nattfroster, t.ex. på sluttningar och höjder eller där skogen är lite tätare, säger Ola Langvall, försöksledare vid Enheten för skoglig fältforskning vid SLU i ett pressmeddelande.

När det gäller Svea- och Götaland har en regelrätt prognos inte gjorts på grund av svagt dataunderlag. Trots osäkerheten spås blåbärstillgången kunna bli nära nog normal.

– Det är synd att bärprognoserna drabbas av nerdragningar, eftersom de är så efterfrågade av allmänheten, men även andra viktiga projekt har fått nerdragningar i år och fler lär drabbas nästa år om vi inte kan lyckas övertyga makthavarna att fortsätta stödja denna verksamhet, säger Kevin Bishop, vicerektor för SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Den totala produktionen av blåbär i Sverige verkar inte minska, även om siffrorna är svåra att spå.

– De som är intresserade av att plocka blåbär behöver inte vara oroliga. Det är minst lika mycket bär i Norrland som i södra Sverige, det är bara det att det brukar vara mycket mer i Norrland, säger Ola Langvall.

statistik-170719

Prognos för blåbärsförekomst år 2016 i Norrland, genomsnittligt antal bär per kvadratmeter och år. För övriga landsdelar är skattningen svagt underbyggd. Grafik: Ola Langvall, SLU.

 

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Kalmar SK-löparen: ”Jag fick ångest av att äta en gurka”

I flera år brottades Erika Lindeblad med ätstörningar och överträning. Först när vågen visade 46 kilo accepterade hon sin sjukdom. "Då satte jag mig ner på sängen och bröt ihop".

Samuel Slättman

Samuel Slättman

Kl.07:04, 23 juli, 2017

2 bilder
  • Erika Lindeblad led av ätstörningar och överträning under cirka 2,5 års tid. 2013 blev hon friskförklarad. Foto: Samuel Slättman.
    Erika Lindeblad led av ätstörningar och överträning under cirka 2,5 års tid. 2013 blev hon friskförklarad. Foto: Samuel Slättman.
  • Foto: Samuel Slättman.
    Foto: Samuel Slättman.

I april 2013 brast det för Erika Lindeblad. Efter flera år av svält och överträning kunde hon inte ljuga för sig själv längre. Framför en spegel hemma i föräldrahemmet föll fasaden.

– Min lillasyster fyllde 18 och vi skulle fira henne. På kvällen skulle vi gå ut och vi står framför mammas och pappas stora spegel i deras rum. Vi håller på att välja kläder och vi står bredvid varandra och har väldigt kul ihop. Plötsligt ser jag i spegeln hur liten jag är. Jag är så liten i jämförelse med min syster och hon är inte stor. Då satte jag mig ner på sängen och bröt ihop, jag tänkte ”vad fan har du gjort”. Allt kom på samma gång. Då förstod jag att jag var tvungen att göra någonting åt det, berättar Lindeblad.

Två och ett halvt år innan insikten i föräldrarnas rum, när Erika började andra året på gymnasiet, kom de första tecknen på att allt inte stod rätt till.

– Det fanns en massa olika anledningar till att jag hamnade där jag hamnade. Bland annat gick min gammelfarmor bort senare under den våren och det blev sak på sak. Samtidigt upplevde jag att ingen riktigt lyssnade på vad jag hade att säga och jag hade nog behövt någon att prata med. Det blev att jag tog jag ut min sorg på maten och träningen. Jag slutade i princip äta och tränade jättemycket.

När sjukdomen väl fick fäste hos Erika gick det snabbt. Minimalt med mat och över tio träningspass i veckan gjorde att hon gick ner 20 kilo på en månad.

– Till en början fanns det reserver, men till slut fanns det inget mer att ta av. Det var då alla fick upp ögonen och tänkte ”ojdå, hon mår nog inte så bra”, medan jag tyckte att jag hade koll på läget.

Varje måltid framkallade ångest och ibland även panikattacker. På sensommaren samma år märkte Erikas föräldrar att någonting var fel och övertalade henne att skriva in sig på ABC-kliniken (anorexi-, bulimicenter) i Kalmar.

– Jag fick ångest av att äta en gurka. Gjorde jag inte de träningspassen som rötsten inuti huvudet sa åt mig att göra fick jag ångest. Till sist gör man allt för att slippa den ångesten. I dag är det är svårt att förstå även för mig som har varit i det. Det är en läskig sjukdom, säger Lindeblad och fortsätter:

– När jag väl sökte hjälp gjorde jag det för deras (föräldrarnas) skull. Men att bli frisk från ätstörningar oavsett sort handlar om att komma till insikt med att man gör det för sin egen skull.

För Erika tog det alltså ytterligare två år innan just den insikten föll på plats. När hon till sist insåg och accepterade att hon var sjuk vägde hon 46 kilo fördelat på 168 centimeter.

– Jag var så jävla trött på att vara svag. Jag var rädd för att gå och lägga mig för jag visste inte om jag skulle vakna. Hjärtat var så svagt att det knappt slog eller orkade pumpa runt blod. Det var när jag verkligen fattade att jag inte mådde bra som jag kunde göra något åt det.

Det var då sammanbrottet i föräldrarnas rum ägde rum. Knappt en månad senare blev hon utskriven från ABC-kliniken och var på pappret friskförklarad.

– Det handlade om att släppa ”kontrollen” som en ätstörning innebär. Jag var tvungen att lära mig om det var jag som ville något eller om det var ätstörningen som ville något.

Kampen inuti i Erikas huvud fortsatte dock ett tag till – men med en viktig skillnad – nu hade hon verktygen för att vinna den.

I dag äter Erika ”när hon är hungrig och slutar när hon är mätt”, som hon själv uttrycker det. När det kommer till träning och löpning är det numer sex pass i veckan som gäller, till skillnad mot de elva-tolv som för några år sedan var den vanliga dosen.

– Det var först förra året som jag hittade en ordentlig trygghet i mig själv. I dag trivs jag med mig själv och vem jag är. Jag kan säga att jag är stolt över att jag tagit mig hit. Jag skulle aldrig vilja uppleva den perioden i mitt liv igen men jag skulle heller inte vilja vara utan de erfarenheterna som jag fått av det.

Sedan en tid tillbaka föreläser Erika på ABC-kliniken och är helt öppen med sin tidigare sjukdom. Karriären som löpare i Kalmar SK har under de senaste två åren kantats av skador till följd av hur hon tidigare behandlade sin kropp. Den här våren och sommaren är första gången på länge som hon hållit sig skadefri. I juni sprang hon sitt första marathon (Stockholm Marathon) och förra helgen ställde hon upp i Kalmar swimrun. Nästa stora mål är Atea Kalmarmilen i augusti.

– I dag vet jag att jag inte vinner något på att svälta mig. Det låter så himla lätt och självklart nu, avslutar Lindeblad.

 

Fakta



Erika Lindeblad

Ålder: 24
Klubb: Kalmar SK
Gren: Långdistanslöpning
Främsta meriter: JSM-silver 5 000 m, JSM-brons 2 000 m. hinder
Familj: Mamma, pappa och lillasyster
Bor: Söder i Kalmar

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

TV: Häng med på en rundtur i Villa Famiglia

Annelie Friberg är skaparen till medelhavsträdgården Villa Famiglia i Vassmolösa. "Gäster ska kunna komma hit och njuta".

Jesper Norell

Jesper Norell

Kl.21:03, 22 juli, 2017

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

STORT TEST: Här finns bästa kaffet längs vägarna

På vilken bensinmack eller snabbmatsrestaurang finns egentligen det bästa kaffet? I en större genomgång har två kaffeexperter kommit fram till svaret.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.17:45, 22 juli, 2017

STORT TEST: Här finns bästa kaffet längs vägarna
Foto: Mostphotos

Under sommaren och semestern är det många som ger sig ut på vägarna med bilen. Att stanna vid en bensinmack eller en snabbmatsrestaurang är vanligt för bilisten.

Testfakta har genomfört ett blindtest där kaffet på sju ställen har testats. De som har testat kaffet är Linnéa Vannesjö, svensk baristamästare 2015 samt Henrik Sandén, kaffeinköpare och tidigare svensk mästare i kaffeprovning.

De ger överlag låga betyg och kaffet från OKQ8 är med betyget 3,3 bäst i test.

– Det hade mycket av de positiva egenskaper man vill ha hos ett kaffe: Det var välbryggt, inte tunt, det fanns en fyllighet och ganska mycket sötma, och det fanns några tydliga smaker, som toner av choklad och en viss bärighet. Faktiskt riktigt trevligt, säger Henrik Sandén.

McDonald’s är näst bäst med 2,3 i betyg. Kaffet från Shell/7-Eleven är trea och endast en av tre i testet som får minst 2 i betyg.

Klart sämst är kaffet från Max med 0,6 i betyg. Det bedöms vara för kraftigt rostat samt smaka både bränt och bittert.

– Helt odrickbart, säger Linnea Vannesjö

– Det är väldigt mörkt rostat, man har rostat bort alla kaffets ursprungliga smaker och kvar finns bara beska och vatten, säger Henrik Sandén.

I testet har även kaffets koffeinhalt mätts. Där hade Max och Preem högst siffror med 710 milligram per liter medan Burger King hade lägst med 480 mg per liter.

– Det kan bero på flera saker, som hur mycket kaffe som använts vid bryggningen eller på bönorna, säger Linnea Vannesjö.

Men vad är det som påverkar smaken på kaffet som serveras på de olika ställena?

– Först behövs bönor av hög kvalitet. De ska sedan rostas lagom mörkt för att få fram bönornas unika smaker. Sedan behöver kaffet också doseras rätt och bryggas i rätt temperatur under en tillräckligt lång tid, säger Henrik Sandén.

Se resultatet från testet här.

Fakta



Fakta om kaffetestet

– Testfakta har låtit två testare, Linnéa Vannesjö och Henrik Sandén, smaktesta kaffe från sju olika kedjor – fyra bensinmackar och tre snabbmatsrestauranger. Testet utfördes som blindtest.

– Testarna satt i en husbil med väl förtäckta fönster och visste inte var bilen stannade.

– Vid varje stopp inhandlades en mellanstor kaffe, utan mjölk eller socker. Det vanliga kaffet uppgavs vara färskmalet på alla ställen utom Shell/7-Eleven, där det färskmalda kaffet såldes under namnet Americano (vanligt kaffe fast färskmalet, enligt expediten.) För att göra jämförelsen så rättvis som möjligt inhandlades där den sorten.

– När kaffet serverades till testarna var kopparna väl maskerade.

– Till grund för smakbedömningen låg flera parametrar: Smak, doft, munkänsla, sötma, syrlighet, eftersmak samt styrka och felsmaker.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: De är svenskarnas önskegrannar

Av Sveriges kändisar är Leif G.W. Persson den svenskarna helst vill ha som granne. Han tar över förstaplatsen från Mark Levengood som toppat listan under tidigare år.

Konrad Olsson

Konrad Olsson

Kl.10:07, 22 juli, 2017

LISTA: De är svenskarnas önskegrannar
Montage: Albin Olsson, Wikimedia Commons / Peter Arvidsson, Bildbyrån

Varje år genomförs en undersökning av Hyresgästföreningen där deltagarna får svara på frågan vem man har som önskegranne. De svarande har fått välja mellan 37 kända svenskar men möjligheten fanns att ange fler än ett namn.

De två föregående åren har programledaren Mark Levengood kommit på första plats men han får nöja sig med en delad andraplats. Detta år är kriminologen Leif G.W. Persson svenskarnas stora önskegranne då 32 procent föredrar honom.

Nya på listan är konstnären Lars Lerin samt matkonnässören Edward Blom som båda får 16 procent.

Skådespelaren Mia Skäringer ligger på andraplatsen tillsammans med Mark Levengood på 23 procent. Kronprinsessan Victoria blir trea med 20 procent medan hennes pappa, kung Carl XVI Gustaf, får tolv procent av rösterna.

Fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic får tolv procent i undersökningen. Bland idrottsprofilerna är han efter Charlotte Kalla, Susanna Kallur och Sarah Sjöström men före Pia Sundhage.

Statsminister Stefan Löfven får sju procent, vilket även Centerpartiets Annie Lööf får. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är aningen mer populär bland politikerna med tio procent.

Skillnaderna i åsikter skiljer sig inte mycket om man bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bor i hyres- eller bostadsrätt föredrar Nour El Refai, Petra Mede, Kodjo Akolor och Edward Blom i högre utsträckning jämfört med de som bor i villa.

– Bra grannar är viktigt för att trivas. Det är inte bara själva bostaden som gör att man trivs hemma, det är också viktigt att det fungerar bra i bostadsområdet, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Fakta



De här vill svenskarna ha som granne (uttryckt i procent)

  1. Leif GW Persson 32 (procent)

  2. Mia Skäringer 23

  3. Mark Levengood 23

  4. Prinsessan Victoria 20

  5. Lars Lerin 16

  6. Ernst Kirchsteiger 16

  7. Edward Blom 16

  8. Charlotte Kalla 15

  9. Jonas Gardell 14

  10. Tilde de Paula 14

  11. Susanna Kallur 13

  12. Måns Zelmerlöv 13

  13. Sarah Sjöström 12

  14. Kung Carl Gustaf 12

  15. Zlatan Ibrahimovic 12

  16. Benny Andersson 12

  17. Jenny Strömstedt 12

  18. Kodjo Akolor 12

  19. Petra Mede 11

  20. Mia Parnevik 11

  21. Soran Ismail 11

  22. Nour el Refai 11

  23. Pia Sundhage 10

  24. Glenn Hysén 10

  25. Jonas Sjöstedt 10

  26. Zara Larsson 9

  27. Håkan Hellström 8

  28. Linnéa Claeson 7

  29. Stefan Löfven 7

  30. Annie Lööf 7

  31. Birgitta Ohlsson 5

  32. Jan Björklund 4

  33. Anna Kinberg-Batra 4

  34. Kicki Danielsson 4


Fakta om undersökningen

  • Novus har på uppdrag av Hyresgästföreningen genomfört en undersökning bland allmänhet som är 18 år och uppåt.

  • Undersökningen är genomförd med hjälp av en webbaserad enkät till ett slumpmässigt urval ur Novus telefonrekryterade Sverigepanel.

  • Antalet besvarade enkäter är 1 019.

  • Undersökningen genomfördes mellan 15 juni-21 juni 2017.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng