För många är Skälby 4H gård ett välkommet inslag av lantliv mitt i stan där man kan träffa på djur, leka och umgås tillsammans på stora grönytor. Den senaste tiden har de anställda på gården dock stött på problem i form av barn som kommer dit utan sina föräldrar.

– Skälby 4H gård är ett fantastiskt utflyktsmål för barnfamiljer att tillsammans träffa och lära känna djuren, problemet blir när små barn kommer själva upp hit och inte förstår våra ordningsregler kring och med djuren. Djuren kan smita om barnen glömmer att stänga efter sig, man kan mata djuren med fel saker vilket kan leda till att djuren blir sjuka. Det blir då en risk både för barnen och djuren. Allt umgänge med djuren sker också på egen risk vilket inte barnen inte förstår, säger Isabelle Hall, som är anställd på gården.

Enligt Skälby måste man vara minst 9 år gammal för att få vistas utan tillsyn på gården men Isabelle berättar att vissa barn är betydligt yngre än så.

– Det är allt från åtta år och neråt, det yngsta vi har fått ta hand om var en treåring som var själv. Vissa föräldrar är inte på området alls men det är inte heller bättre att sitta nere på lekplatsen då det är för långt borta. Där ser du inte om ditt barn råkar släppa ut en kanin eller mata den med fel saker. Har man med sig sina barn på 4H gården ska man vara med hela tiden, annars får man åka någon annan stans, säger Isabelle och fortsätter:

– Vi som jobbar på 4H gården är anställda för de barn och ungdomar som är med i vår förening och för djurens skull. Vi vill givetvis ha gården öppen för besökare men barnpassning ingår inte i våra arbetsuppgifter.

Nu vill Skälby se fler föräldrar på gården som faktiskt bryr sig om vad deras barn gör.

– Nästa steg är nu att hitta lösningar på hur vi kan göra den skyltning vi har tydligare för barn och vuxna. Vi kommer också att sprida medvetenheten i sociala medier. Vi vill gärna att man följer oss på Facebook och Instagram men att kolla i telefonen på 4H gården istället för att kolla på barnen önskar vi att man inte gör, avslutar Isabelle.

Förra veckan genomförde polisen en nationell insatsvecka där man lade särskild fokus på hastighetskontroller. Mellan 80 och 100 personer togs i kontrollerna för att de körde för fort i Kalmarpolisens område, som också innefattar bland annat Öland och Mönsterås.

Det kan verka som en låg siffra för en hel veckas ständiga kontroller men nytt för polismyndigheten i stort är att man inte längre räknar antalet kontroller och antalet rapporter i samma utsträckning som man tidigare gjort. Innan var det kvantitet som räknades men nu är det istället kvalitet.

– Hade vi velat ta så många personer som möjligt som kör för fort så hade vi stått på vägar där hastigheten är högre men de nya direktiven är istället att vi ska vara så synliga som möjligt, säger lokalpolisområdeschef Peter Lagerström. 

Istället för de mer trafikerade vägarna har man istället lagt extra fokus på de lite mindre vägarna där man annars inte brukar befinna sig. Man har också bara stått på varje plats i cirka 20 minuter för att få stor spridning på kontrollerna som möjligt.

– Man ska inte kunna veta vart vi står i förhand så att man ska kunna åka en annan väg för att undvika oss. Vi vill öka medvetandet hos folk och man ska känna att risken att bli kontrollerad är stor oavsett på vilka vägar man kör.

Peter Lagerström berättar att polisen fått ett stort gensvar, bland annat på sociala medier, där medborgare tipsat om vart man borde stå.

– Står vi i ett bostadsområde tar vi inte många som kör för fort men vi syns och ökar tryggheten i grannskapet och vi vet att det uppskattas då synlighet efterfrågas mycket, säger han.

Den nya metoden har bemötts med både ris och ros. Vissa är skeptiska medan andra kan se poängen med att synas på så många platser som möjligt.

– Mängden har en viss betydelse men det är inte enkom synonymt med kvalité.

Senaste statistiken från Transportstyrelsen visar att bara drygt 3 800 bilar av de 7 994 som riskerar körförbud i maj i Kalmar län är besiktade. Bakgrunden är de nya besiktningsreglerna som träder i kraft den 20 maj. Det innebär att 4 200 bilar i Kalmar län måste besiktas i maj.

De nya besiktningsreglerna gör att vissa fordon får ett nytt datum för nästa besiktning, ett datum som ligger närmare i tid.

– Att vara sent ute med besiktningen den här gången kan få konsekvenser eftersom det är ovanligt många fordon som ska in samtidigt, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen.

Den 20 maj införs också krav på kontrollbesiktning för landets drygt 16 000 A-traktorer. I Kalmar län finns 457 stycken och hittills har bara 36 av dessa genomgått en giltig kontrollbesiktning.

När de nya besiktningsreglerna börjar gälla upphör slutsiffran i registreringsnumret att styra när det är dags för besiktning. I stället ska personbilar och lastbilar som inte överstiger 3 500 kg i totalvikt kontrollbesiktas:

• Första gången senast 36 månader efter den månad då den togs i trafik första gången.
• Andra gången senast 24 månader efter den månad då den första besiktningen utfördes.
• Därefter senast 14 månader efter den månad då dess föregående besiktning utfördes.

A-traktorer ska besiktas senast 24 månader efter den månad då dess föregående godkända kontrollbesiktning utfördes. För att en kontrollbesiktning ska vara giltig ska den vara gjord under de senaste 24 månaderna innan de nya reglerna träder i kraft.

På onsdagskvällen skulle Färjestaden mött Kalmar Södra på bortaplan i den första slutspelsomgången av Hyundai Cup, i folkmun kallad Smålandscupen. Men istället för ett broderby så blev det träning hemma på Tallhöjden.

– De lämnade WO tidigare under veckan, säger tränaren Johan Hellsten.

LÄS MER: Mardrömsbeskedet: ”Känslan är att det inte blir någon mer fotboll”

Därmed är man alltså vidare i cupen utan att ha behövt spela och på lördag väntar Dösjöbro i gräspremiären på Tallhöjden. På herrsidan är RM den enda ö-representanten i ”Smålandscupens” slutspel, laget gästas av Kalmar AIK den 1 maj.

Sju av tio skräpföremål på svenska stränder består av plast. Det är en ökning med drygt elva procent jämfört med för två år sedan. Samtidigt oroar sig allt fler svenskar över problemet med plast i haven, detta visar årets Skräprapport från Håll Sverige Rent som släpptes under onsdagen.

– Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land. Därför krävs en kraftsamling från flera håll i samhället för att se till att skräpet inte hamnar i naturen, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Av det skräp som hittades på svenska stränder under 2017 bestod 70 procent av plast, en ökning från 63 procent 2015. Det visar en analys av skräpmätningar på tio svenska stränder längs ost- och sydkusten som Håll Sverige Rent har genomfört på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Liknande mätningar längs västkusten visar på samma trend.

– Plast som vi använder några minuter finns kvar en livstid i havet och skadar både djur och natur. Därför måste vi människor ändra våra beteenden och sluta skräpa ner, säger Johanna Ragnartz.

Vanligaste skräpet på stränderna är oidentifierbara plastföremål, exempelvis plast som fragmenterats till små delar. Fragmenterat skräp är en av de vanligaste orsakerna till mikroplast i havet. Näst vanligaste skräpet på stränderna är cigarettfimpar och på tredje plats hamnar plastpåsar.