Gatukök anklagas för bristande hygien: ”Inte första gången”

En kund reagerade på hur personalen hanterade hamburgarna och har anmält händelsen till kommunen.

Andreas Norinder

Andreas Norinder

Kl.11:51, 10 januari, 2017

Gatukök anklagas för bristande hygien: ”Inte första gången”
Foto: Genre/Pixabay

Det var vid ett besök nyligen som en kund blev upprörd över bristande handhygien i ett gatukök i Kalmar kommun.

Enligt anmälan har personen som jobbade i gatuköket inte tvättat händerna mellan olika arbetsmoment, och vid tillagning av en hamburgare används händerna istället för redskap.

”Tar betalt och fortsätter sedan tillagningen utan att tvätta händerna”. Personen som har anmält menar att det inte är första gången hen har sett felaktigheter i livsmedelshanteringen på det aktuella stället.

Nu är det upp till kommunens livsmedelsinspektörer att utreda om gatuköket har några brister i sitt hygienarbete.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: Så mycket tjänar de lokala bostadstopparna

En tredjedel av de kommunala bostadsbolagens toppar tjänar över en miljon om året. Och lönerna fortsätter att växa.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.12:21, 22 januari, 2018

LISTA: Så mycket tjänar de lokala bostadstopparna
Per Stephani, vd för Kalmarhem. Foto: Riksbanken/Arkiv

Medellönen för de svenska kommunala bostadsbolagens vd:ar är 79 400 kronor i månaden, enligt en sammanställning som Hem och hyra har gjort.

En av tre svenska bolagstoppar har en årslön på över en miljon kronor.

Medellönen för vd:arna ökar även i snabbare takt än medellönen för övriga kommunanställda.

Enligt tidningens årliga kartläggning tjänar topparna 17 000 kronor mer i månaden idag än för sex år sedan. Kommunanställda tjänar idag 4 600 kronor mer än för sex år sedan.

Så mycket tjänar de fem högst avlönade bolagstopparna i landet:

Stångstaden (Linköping), Fredrik Törnqvist, 157 000 kr/mån

Svenska bostäder, Pelle Björklund, 145 500

Örebrobostäder, Ulf Rohlén, 135 500

Familjebostäder, Anette Sand, 132 000

MKB (Malmö), Terje Johansson, 130 500.

Så mycket tjänar bolagstopparna i Kalmar län i månaden:

Västerviks bostads AB, Sven-Åke Lindberg, 93 800 kr/mån

Byggebo, Oskarshamn, Benoni Ingelsjö, 88 000

Nybro bostads AB, Sulev Pull, 80 500

Kalmarhem, Per Stephani, 78 000

Vimarhem, Vimmerby, Jan Erixon, 76 000

Mörbylånga bostads AB, Jonas Everbrand, 74 510

Hultsfreds bostäder, Nils-Olof Wainebro, 69 350

Torsås bostads AB, Kent Frost, 66 000

Mönsterås bostäder, Armin Avdic, 65 830

EBA, Emmaboda, Ivan Lindmark, 63 036

Högsby bostads AB, Richard Gustafsson, 24 000.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Reklamfilmstjärna från Öland en av ”årets lantisar”

Lokala profiler tar plats på årets hetaste lantis-lista.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.11:23, 22 januari, 2018

Reklamfilmstjärna från Öland en av ”årets lantisar”
Kerstin Persson från Arbelunda. Foto: Privat

Tidningen Land har listat de 100 personerna som gjort mest betydelsefulla insatser för en levande landsbygd.

Allra överst på listan hittar vi tv-kändisarna Marie och Gustav Mandelmann. Men det finns även ett par lokala inslag på topp 100.

Mjölkbonden Kerstin Persson från ArbelundaÖland har blivit känd för sina insatser i Arlas reklamfilmer.

– Man kan bli känd för mycket, haha. Det var i samband med att mjölkpriset började falla som jag fick frågan om de kunde få filma mig på min gård för att visa att Arla är bondeägt, säger hon.

Filmteamet som aldrig tidigare hade varit på en gård, följde Kerstin i två dygn.

– De hade varit med och spelat in Solsidan och något inredningsprogram. Tanken var att de skulle göra en film där vi visade upp vår gård, men efteråt ringde dem och frågade om de fick filma mig när jag åt en ostmacka, så blev det plötsligt en ostreklam.

Hur känns det att vara 46:a av Sveriges alla lantisar?
– Jo, men det är klart att det känns hedrande. Jag brinner för lantbruk, svensk mat och öppna landskap. Kan jag vara med och bidra till det ställer jag gärna upp.

Så här skriver tidningen Land i sin motivering:

”Arlas nya reklamfilmsstjärna som hoppas att filmerna ska öka intresset för matproduktionen och att bönderna blir stoltare över sitt arbete. ”Hade de frågat om jag kunde gå naken på Sergels torg för att höja mjölkpriset hade jag gjort det”, säger hon i en intervju med Land.”

Även Lennart Svensson från Läckeby hamnar på listan, närmare bestämt på plats 92.

”Pensionär som bygger fågelholkar och säljer dem i en skottkärra vid grinden. Turister från Europa köper hans holkar och tar hem till sina länder”, skriver tidningen Land.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Vimmel

BILDEXTRA: Kolla in helgens vimmelbilder!

24Kalmars fotograf tog pulsen på Kalmars nattliv. Fastnade du eller någon du känner på bild?

Redaktionen

Redaktionen

Kl.10:27, 22 januari, 2018

BILDEXTRA: Kolla in helgens vimmelbilder!
Foto: Fredrik Mårtensson

24Kalmars fotograf Fredrik Mårtensson var under lördagskvällen ute på Kalmars krogar. Kolla igenom bilderna i galleriet för att se om du eller någon du känner förevigades.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Gård utanför Kalmar prisas av köttjätte

Kammar hem utmärkelsen som Årets Nöt bland 10 000 andra gårdar.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.08:44, 22 januari, 2018

Gård utanför Kalmar prisas av köttjätte
Foto: Pixabay

I Lindersmåla, utanför Rockneby, driver Morgan Karlsson och Therese Nilsson sin gård med nötköttproduktion.

Nu prisas duon för sitt gedigna arbete av Scans inköpsavdelning, HKScan Agri, när de får ta emot utmärkelsen som Årets Leverantör Nöt 2017.

Priset är ett etablerat hedersomnämnande bland svenska djuruppfödare och vinnaren utses bland HKScan Agris 10 000 leverantörer.

– Vi är mycket stolta över våra svenska gris-, lamm-, och nötleverantörer och vill genom utmärkelsen Årets leverantör lyfta fram den leverantör inom respektive djurslag som vi anser gjort en extra bra insats under året. Det är tack vare HKScan Agris leverantörer som vi kan erbjuda kött- och charkprodukter från Scan med 100 procent svenskt kött året om, säger Magnus Lindholm, tillförordnad inköpsdirektör hos HKScan Sweden.

På gården i Lindersmåla föds det årligen upp 200 nötdjur till slakt och då främst ungtjurar av mjölkras. Therese Nilsson och Morgan Karlsson har 175 hektar som de odlar på och utöver det betar djuren på 30 hektar. Grödorna består av vall, majs, korn, havre, rågvete och raps. Företaget har en halvtidsanställd men annars sköts all verksamhet av familjen.

Motiveringen till priset:
”Therese och Morgan är ungnötsproducenter som är drivna, noggranna och gärna antar nya utmaningar. De är lyhörda för marknaden oavsett om det innebär att betäcka kvigor för att ta en kalv innan slakt som ungko eller att testa att producera mellankalv, ständigt med noggrann utvärdering efteråt. Produktionen är väl fungerande, det finns framförhållning i slaktplaneringen och toppkvalitet på de djur som levereras. De har en god förmåga till samarbete både med HKScan och med andra producenter i närområdet.”

Fakta



Kriterierna för priset Årets Leverantör Nöt 2017:

- Har bra djuröga och jobbar aktivt för främja djurens naturliga beteende så att de mår bra.

- Flexibel produktion med goda och jämna slaktresultat som anpassas till svensk köttkonsumtion.

- Framåtanda genom kontinuerlig utveckling och nytänk för att förbättra sin verksamhet.

- Professionell affärspartner som sätter kunden och konsumenternas önskemål i fokus.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Åsa firar tio år som brandman i Kalmar: ”Man känner sig meningsfull”

Åsa Byström är den enda kvinnliga, heltidsanställda brandmannen hos brandkåren i Kalmar och förra veckan fick hon ta emot kommunens jämställdhetspris för sitt arbete med att skapa en bättre arbetsplats.

Hanna Thulin

Hanna Thulin

Kl.06:49, 22 januari, 2018

Åsa firar tio år som brandman i Kalmar: ”Man känner sig meningsfull”

Åsa Byström har jobbat som brandman i Kalmar sedan år 2008, vilket innebär att hon firar 10-årsjubileum i år. Allt började med en prova-på-dag, anordnad av räddningstjänsten i Västervik, som riktade sig speciellt till tjejer. Där fick man prova på olika moment inom yrket och efter det var Åsa fast.

– Jag kände ganska tidigt att jag inte var en kontorsperson så detta var ett bra alternativ. Det bästa med yrket är att man aldrig riktigt vet vad som väntar. Man sitter aldrig still utan får röra på sig. Man får också hjälpa folk och vara en kugge i samhället, man känner sig meningsfull, säger Åsa.

Att vara brandman innebär även att man ställs inför jobbiga situationer. Åsa berättar att det kan vara särskilt jobbigt om det är en olycka där barn eller någon man känner är inblandad.

– Det är tufft men det känns skönt att kunna bidra genom att göra det som man är bra på och tränad för. Som tur är händer inte det så ofta.

Hur lär man sig hantera de jobbiga situationerna?
– När man går in i yrket vet man oftast inte hur man kommer att reagera. Kanske har man en känsla över hur man hanterar stressade situationer men annars vet man inte förrän man ställs inför det. Vi pratar mycket i gruppen efteråt om det varit något jobbigt larm vilket hjälper.

Du har aldrig funderat på att byta yrkesbana?
– Jag har gjort många olika saker innan jag började som brandman. Arbetstiderna tillåter också ibland att man gör andra saker på sin fria tid. Just nu känner jag inte det behovet men som alltid när det är motigt så börjar man fundera på om det här är det bästa jag kan göra. Men det är ett bra jobb där man utvecklas hela tiden.

Åsa är den enda heltidsanställda, kvinnliga brandmannen hos Kalmars Räddningstjänst. Förra veckan fick hon ta emot Kalmar kommuns jämställdhetspris för det arbete hon har lagt ner för att utveckla sin arbetsplats.

– Det var oväntat, jag vet ju hur många som jobbar med de här grejerna runt om i kommunen. Jag har försökt på de sätten som jag kan att förbättra min arbetsmiljö och få bättre förutsättningar för tjejer som ska komma in här sen. Det känns overkligt och samtidigt helt fantastiskt att få den bekräftelsen på saker som jag har kämpat för, säger hon.

Kan du nämna några saker som du har kämpat för?
– När jag började här var det kanske mest fokus på att jag skulle få kläder i rätt storlek, verktyg och ett omklädningsrum. Sen har jag försökt driva på de här prova-på-dagarna som gjorde att jag själv kom in i yrket. Jag vet att det är ett bra sätt.

Hon har även jobbat för att det ska finnas handlingsplaner om en medarbetare blir gravid. Det räcker inte bara att ta tag i situationen när den uppstår utan för framtida kvinnliga brandmän kan det vara skönt att veta att man inte kommer sitta helt sysslolös under graviditeten.

– Jag försökte samla ihop de brandmännen vi har här i närområdet, både hel- och deltidsanställda, för att stärka oss själva. Vi är ett jättebra gäng som kan hjälpa till att lyfta varandras frågor, jag kan ringa deras chefer och de kan ringa min för att ta upp problem. Vi vill ju ha kvar de tjejerna som vi väl har fått in. Det är ett stort problem att många slutar för att man inte har jobbat med de här grejerna innan.

Hur upplever du att dina förslag har bemötts av den övriga organisationen?
– Det har inte varit så lätt alla gånger att visa på nyttan med det. Nu har vi varit på en del konferenser som handlat om de här ämnena så det har blivit lättare. Men det är nog inte alla som ser nyttan med det fortfarande. Vi har precis haft stora organisationsändringar och vi har fått en ny byggnad, bara det att man startar på nytt gör att det blir lite lättare. Det känns hoppfullt, säger hon.

asabystrom1
På den nya brandstationen i Oxhagen har man satsat på ett stort omklädningsrum för kvinnorna trots att man i nuläget inte är så många. Det är en investering för framtiden. Foto: Hanna Thulin

Det finns de som har fördomar och till exempel undrar om Åsa verkligen klarar av att köra den där stora brandbilen.

– Men de är få. Oftast om det är något som skulle vara tungt vid ett larm så tar vi i allihopa. Det är ofta man får hjälpas åt, vi är sällan ensamma. Man ska komma ihåg att vi nästan bara har det tungt vid larm, de som till exempel jobbar inom hemtjänsten gör tunga lyft jämnt men dem är det inga som höjer till skyarna.

Som det ser ut nu så är det färre och färre som söker sig till yrket, mycket beror på att utbildningen har dragit ner på platserna. Då blir det extra viktigt för en station som Kalmar att locka till sig guldkornen.

– Det har blivit den sökandes marknad och vi kanske borde vidga vyerna för att locka alla sorters människor hit. Man kan se ett värde i att ha en jämställd arbetsplats och om det är två likvärdiga kandidater som klarat alla tester, varav den ena är en tjej, så kan det finnas en fördel med att välja henne. Jag hoppas att fler tjejer ska känna att det finns en möjlighet att få jobb här.

För att locka fler tjejer till yrket är det viktigt att kunna erbjuda en bra arbetsplats men det krävs också att man pratar om det och till viss del avdramatiserar yrket. Även männen lär må bra av att inte jämföras med den typiska bilden som många har av stor och stark superman.

– Det är nog skönt för männen att få ses som människor och att folk blir nyfikna på dem som personer så att det inte bara ska läggas en massa värderingar på dem utifrån den bilden man har av en brandman.

– Många killar har haft drömmen om att bli brandman sedan de var små men det är nog inte lika många unga flickor som får frågan om de vill bli brandmän när de blir stora. Vi borde fråga mer eftersom det är där de skapar sina drömmar och ambitioner. Efter att vi har varit i skolklasser och pratat så brukar vi få teckningar från både pockar och flickor där det står att de vill bli brandmän, det är bland det finaste man kan få. Sånt ger energi, avslutar Åsa.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng