Det här är svenskarnas största semesterskräck

Att åka utomlands kan medföra en hel del orosmoment. Nya siffror visar vilka som är svenskarnas största farhågor under utlandsresan.

Josefine Göransson

Josefine Göransson

Kl.09:00, 15 juli, 2017

Det här är svenskarnas största semesterskräck
Foto: Pixabay

Rån, terrorhot och förlorat bagage är några av de orosmoment som svenskarna har inför att åka utomlands. Men den absolut största semesterskräcken är att bli sjuk. Det visar en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Ticket.

Nästan hälften av svenskarna, 45 procent, uppger att de oroar sig för att bli sjuka i samband med resan. Framför allt är det personer i åldrarna 31-40 år som oroar sig för sjukdom. Samtidigt uppger 10 procent av de tillfrågade att de inte oroar sig för någonting.

– Svenskarna åker utomlands som aldrig förr trots den ökande oron i världen. De inser att risken för att drabbas av terrordåd är liten och oroar sig istället mer för att bli sjuka eller rånade på semestern, säger Katarina Daniels, PR- och kommunikationsansvarig hos Ticket Privatresor, i ett pressmeddelande.

De tio vanligaste orosmomenten i samband med en utlandsresa:
1. Bli sjuk (45 procent)
2. Bli rånad eller bestulen (33 procent)
3. Terrorhot (28 procent)
4. Att bagage ska försvinna (19 procent)
5. Att få med sig vägglöss hem (17 procent)
6. Tappa eller glömma passet (16 procent)
7. Att boendet inte ska vara så bra som utlovat (13 procent)
8. Att drabbas av trafikolycka (12 procent)
9. Bli lurad på pengar (12 procent)
10. Förseningar (11 procent)

Källa: Tickets Sifoundersökning

 

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

VIMMEL

BILDEXTRA: Kolla in helgens vimmelbilder!

I helgen var 24Kalmars fotograf ute i vimlet – kanske fastnade du eller någon du känner på bilderna?

Redaktionen

Redaktionen

Kl.10:01, 24 juli, 2017

BILDEXTRA: Kolla in helgens vimmelbilder!
Foto: Fredrik Mårtensson

24Kalmars vimmelfotograf Fredrik Mårtensson kollade in läget på Harrys, O’Learys och Krögers.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Experternas uppmaning – så ska du ladda mobiltelefonen

Har din mobiltelefons batteri laddat ur fortare än du hoppats? Anledning kan vara att du inte laddat den på rätt sätt.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.18:40, 23 juli, 2017

Experternas uppmaning – så ska du ladda mobiltelefonen
Foto: Pixabay

Alla har nog varit med om att mobiltelefonens batterinivå sjunkit ner mot en onödigt låg nivå efter en dag med mycket ringande, messande eller surfande. Det hade fler kunnat undvika om man bara laddade telefonen på rätt sätt.

Att till exempel sätta mobilen på laddning över natten och lämna sladden i när den är fulladdad bör undvikas. Det visar studier gjorda av experter på Battery University.

Det får följden att telefonens litiumbatteri tvingas till en högspänningsnivå, vilket ger motsatt effekt och på längre sikt har skadliga effekter. I stället bör man ladda mobilen i korta doser för att den ska hålla längre.

Även vid Tekniska Högskolan i Stockholm finns det forskare som menar att en fulladdad mobil inte är bra på längre sikt.

– Det vanligaste misstaget är att tro att man ska hålla mobilen fulladdad hela tiden och på så sätt behålla batteriet i hög cellspänning. Det är egentligen inte alls bra för litiumjonbatterier, som trivs mycket bättre i mellanläget mellan 20 och 90 procent, säger Matilda Klett, forskare i elektrokemi vid Tekniska högskolan i Stockholm och vid Swedish Electromobility Centre till Svt.

Dessutom är det inte hälsosamt för en mobiltelefons litiumjonbatteri att ha den i fickan eller lämna den i en varm bil, på grund av värmen.

– Temperatur har stor påverkan på litiumjonbatteriers livslängd – även det är länkat till oönskade reaktioner. Batteriet ska inte förvaras vid 37 grader, om man kan undvika det. Det håller bättre vid rumstemperatur, säger Matilda Klett.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Dåligt blåbärsår i norr – bättre läge i söder

En prognos spår en ovanligt svag tillgång på blåbär i Norrland. I resten av landet är situationen en annan.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.11:09, 23 juli, 2017

Det är Sveriges Lantbruksuniversitet som har gjort en prognos över hur blåbärsåret 2017 ser ut. På grund av neddragna anslag har fokus legat på Norrland som är den viktigaste landsdelen för Sveriges blåbärsproduktion.

Siffrorna pekar på att Norrland kommer att ha av ett av sina sämsta blåbärsår sedan mätningarna startade 2003. Orsakerna till detta är att flera ställen drabbats av nattfrost under blomningstiden. Detta har gjort att många blommor dött vilket har minskat underlaget för mogna bär.

– Det ser ändå ut att bli tillräckligt med bär för att alla som vill plocka ska få sina bär, men det kan bli nödvändigt för en del att åka till nya ställen som kanske ligger lite mer skyddade från nattfroster, t.ex. på sluttningar och höjder eller där skogen är lite tätare, säger Ola Langvall, försöksledare vid Enheten för skoglig fältforskning vid SLU i ett pressmeddelande.

När det gäller Svea- och Götaland har en regelrätt prognos inte gjorts på grund av svagt dataunderlag. Trots osäkerheten spås blåbärstillgången kunna bli nära nog normal.

– Det är synd att bärprognoserna drabbas av nerdragningar, eftersom de är så efterfrågade av allmänheten, men även andra viktiga projekt har fått nerdragningar i år och fler lär drabbas nästa år om vi inte kan lyckas övertyga makthavarna att fortsätta stödja denna verksamhet, säger Kevin Bishop, vicerektor för SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Den totala produktionen av blåbär i Sverige verkar inte minska, även om siffrorna är svåra att spå.

– De som är intresserade av att plocka blåbär behöver inte vara oroliga. Det är minst lika mycket bär i Norrland som i södra Sverige, det är bara det att det brukar vara mycket mer i Norrland, säger Ola Langvall.

statistik-170719

Prognos för blåbärsförekomst år 2016 i Norrland, genomsnittligt antal bär per kvadratmeter och år. För övriga landsdelar är skattningen svagt underbyggd. Grafik: Ola Langvall, SLU.

 

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Kalmar SK-löparen: ”Jag fick ångest av att äta en gurka”

I flera år brottades Erika Lindeblad med ätstörningar och överträning. Först när vågen visade 46 kilo accepterade hon sin sjukdom. "Då satte jag mig ner på sängen och bröt ihop".

Samuel Slättman

Samuel Slättman

Kl.07:04, 23 juli, 2017

2 bilder
  • Erika Lindeblad led av ätstörningar och överträning under cirka 2,5 års tid. 2013 blev hon friskförklarad. Foto: Samuel Slättman.
    Erika Lindeblad led av ätstörningar och överträning under cirka 2,5 års tid. 2013 blev hon friskförklarad. Foto: Samuel Slättman.
  • Foto: Samuel Slättman.
    Foto: Samuel Slättman.

I april 2013 brast det för Erika Lindeblad. Efter flera år av svält och överträning kunde hon inte ljuga för sig själv längre. Framför en spegel hemma i föräldrahemmet föll fasaden.

– Min lillasyster fyllde 18 och vi skulle fira henne. På kvällen skulle vi gå ut och vi står framför mammas och pappas stora spegel i deras rum. Vi håller på att välja kläder och vi står bredvid varandra och har väldigt kul ihop. Plötsligt ser jag i spegeln hur liten jag är. Jag är så liten i jämförelse med min syster och hon är inte stor. Då satte jag mig ner på sängen och bröt ihop, jag tänkte ”vad fan har du gjort”. Allt kom på samma gång. Då förstod jag att jag var tvungen att göra någonting åt det, berättar Lindeblad.

Två och ett halvt år innan insikten i föräldrarnas rum, när Erika började andra året på gymnasiet, kom de första tecknen på att allt inte stod rätt till.

– Det fanns en massa olika anledningar till att jag hamnade där jag hamnade. Bland annat gick min gammelfarmor bort senare under den våren och det blev sak på sak. Samtidigt upplevde jag att ingen riktigt lyssnade på vad jag hade att säga och jag hade nog behövt någon att prata med. Det blev att jag tog jag ut min sorg på maten och träningen. Jag slutade i princip äta och tränade jättemycket.

När sjukdomen väl fick fäste hos Erika gick det snabbt. Minimalt med mat och över tio träningspass i veckan gjorde att hon gick ner 20 kilo på en månad.

– Till en början fanns det reserver, men till slut fanns det inget mer att ta av. Det var då alla fick upp ögonen och tänkte ”ojdå, hon mår nog inte så bra”, medan jag tyckte att jag hade koll på läget.

Varje måltid framkallade ångest och ibland även panikattacker. På sensommaren samma år märkte Erikas föräldrar att någonting var fel och övertalade henne att skriva in sig på ABC-kliniken (anorexi-, bulimicenter) i Kalmar.

– Jag fick ångest av att äta en gurka. Gjorde jag inte de träningspassen som rötsten inuti huvudet sa åt mig att göra fick jag ångest. Till sist gör man allt för att slippa den ångesten. I dag är det är svårt att förstå även för mig som har varit i det. Det är en läskig sjukdom, säger Lindeblad och fortsätter:

– När jag väl sökte hjälp gjorde jag det för deras (föräldrarnas) skull. Men att bli frisk från ätstörningar oavsett sort handlar om att komma till insikt med att man gör det för sin egen skull.

För Erika tog det alltså ytterligare två år innan just den insikten föll på plats. När hon till sist insåg och accepterade att hon var sjuk vägde hon 46 kilo fördelat på 168 centimeter.

– Jag var så jävla trött på att vara svag. Jag var rädd för att gå och lägga mig för jag visste inte om jag skulle vakna. Hjärtat var så svagt att det knappt slog eller orkade pumpa runt blod. Det var när jag verkligen fattade att jag inte mådde bra som jag kunde göra något åt det.

Det var då sammanbrottet i föräldrarnas rum ägde rum. Knappt en månad senare blev hon utskriven från ABC-kliniken och var på pappret friskförklarad.

– Det handlade om att släppa ”kontrollen” som en ätstörning innebär. Jag var tvungen att lära mig om det var jag som ville något eller om det var ätstörningen som ville något.

Kampen inuti i Erikas huvud fortsatte dock ett tag till – men med en viktig skillnad – nu hade hon verktygen för att vinna den.

I dag äter Erika ”när hon är hungrig och slutar när hon är mätt”, som hon själv uttrycker det. När det kommer till träning och löpning är det numer sex pass i veckan som gäller, till skillnad mot de elva-tolv som för några år sedan var den vanliga dosen.

– Det var först förra året som jag hittade en ordentlig trygghet i mig själv. I dag trivs jag med mig själv och vem jag är. Jag kan säga att jag är stolt över att jag tagit mig hit. Jag skulle aldrig vilja uppleva den perioden i mitt liv igen men jag skulle heller inte vilja vara utan de erfarenheterna som jag fått av det.

Sedan en tid tillbaka föreläser Erika på ABC-kliniken och är helt öppen med sin tidigare sjukdom. Karriären som löpare i Kalmar SK har under de senaste två åren kantats av skador till följd av hur hon tidigare behandlade sin kropp. Den här våren och sommaren är första gången på länge som hon hållit sig skadefri. I juni sprang hon sitt första marathon (Stockholm Marathon) och förra helgen ställde hon upp i Kalmar swimrun. Nästa stora mål är Atea Kalmarmilen i augusti.

– I dag vet jag att jag inte vinner något på att svälta mig. Det låter så himla lätt och självklart nu, avslutar Lindeblad.

 

Fakta



Erika Lindeblad

Ålder: 24
Klubb: Kalmar SK
Gren: Långdistanslöpning
Främsta meriter: JSM-silver 5 000 m, JSM-brons 2 000 m. hinder
Familj: Mamma, pappa och lillasyster
Bor: Söder i Kalmar

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

TV: Häng med på en rundtur i Villa Famiglia

Annelie Friberg är skaparen till medelhavsträdgården Villa Famiglia i Vassmolösa. "Gäster ska kunna komma hit och njuta".

Jesper Norell

Jesper Norell

Kl.21:03, 22 juli, 2017

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng