TIPS: Här är utbildningarna som garanterat ger jobb

Snart är det dags att göra valen till högskolor och universitet. Men vad ska du välja? Här är jobben med bäst framtidsutsikter.

Mia Martelleur

Kl.07:58, 13 oktober, 2017

TIPS: Här är utbildningarna som garanterat ger jobb
Foto: Pixabay

Den 16 oktober är det sista dagen att söka till vårens utbildningar på högskolor och universitet och förutom att studentlivet kan vara en rolig erfarenhet, så kan det öppna många fler dörrar på arbetsmarknaden.

– Vi har en stark arbetsmarknad nu och det är lätt att få jobb inom väldigt många olika yrken, men för att försäkra sig om att ha goda jobbchanser även på sikt är en högskoleutbildning en bra investering, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Men vad som är bäst att söka till kan vara svårt att veta – om man vill vara säker på att få jobb efter utbildningen. Arbetsförmedlingen har därför listat de yrken där det i nuläget ser ljusast ut på arbetsmarknaden fem till tio år framåt.

Det rör sig inte helt otippat om IT-yrken, ingenjörsjobb, lärare och olika vårdyrken där behoven på arbetsmarknaden ökat.

– Det är förstås bra att välja en utbildning som man är intresserad av och vill fullfölja. Men det är också viktigt att titta på hur möjligheterna till jobb kommer att se ut på lite längre sikt, så att man vet vad som väntar innan man gör sitt val,  säger Annelie Almérus. 

Exempel på yrken där man får räkna med större konkurrens och färre jobbmöjligheter är till exempel inom journalistik och humaniora ämnen.

Utbildningarna där är det lättast att få jobb om 5 till 10 år:

  • Förskollärare och fritidspedagoger
  • Gymnasielärare
  • Ingenjörsyrken
  • IT-yrken
  • Läkare
  • Lärare i grundskolan
  • Sjuksköterskor
  • Specialpedagoger
  • Tandläkare

Källa: Arbetsförmedlingen

Fakta



Arbetsförmedlingens tips inför högskolevalet:

  • Ladda ner Yrkesguiden, Arbetsförmedlingens app med information om yrken och dess framtidsutsikter.



  • Titta på Arbetsförmedlingens webbinarie som handlar om högskolevalet (kommer tio minuter in i sändningen).



  • Lyssna på arbetsförmedlingens jobbpodd.


Källa: Arbetsförmedlingen

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

KRÖNIKA: Vad händer när #metoo tystnar?

"Det börjar nu. Eller så dör det när #metoo dör ut.", skriver 24:ans reporter Mia Martelleur.

Mia Martelleur

Kl.20:39, 22 oktober, 2017

KRÖNIKA: Vad händer när #metoo tystnar?
MONTAGE: Pixabay / Skärmdump Instagram

Efter mediestormen kring sexuella trakasserier i Hollywood, som startade med anklagelserna mot Harvey Weinstein den 5 oktober, har #metoo spridit sig som en löpeld över internet och sociala medier. När jag såg #metoo jag kände bara ”JA! Vi behöver mer sådant här”. Samtidigt kände jag också en gnagande rädsla för vad som kommer att hända när hashtagen tystnar. Kommer vi fortsätta att prata om problemen?

Hela veckan har fler och fler kvinnor i min bekantskapskrets spridit #metoo och många har även delat med sig av personliga händelser. Och på något sätt känns det skönt att tusentals personer vågar kliva fram med sina erfarenheter och uppmärksamma problemet.

Samtidigt är det hjärtskärande att läsa och höra vad människor i ens närhet har varit med om och tvingats genomgå under åren. Men jag blir inte överraskad. Och jag tror inte att många kvinnor egentligen blir det. Det här är vår vardag. Och där i ligger problemet. Det finns så mycket fler människor världen över som har utsatts för sexuella trakasserier och respektlösa handlingar än det finns hashtags med ”Metoo”.

Men ändå fortsätter det att hända. Trots att vi vet om att det sker hela tiden. Det har nått en gräns där det känns helt rimligt att skapa en frizon, en festival utan män. Bara för att vi i alla fall ska kunna få andas ut och slappna av på åtminstone EN festival i landet.

Sexuella ofredanden och den illa behandlingen, av framförallt kvinnor, har blivit så normaliserad. Sedan vi var små har vi fått höra att om en kille är uppkäftig, tar på oss eller till och med slår oss och gör oss illa – så kan det vara för att han är KÄR i oss. Eller så gör han bara så FÖR ATT HAN ÄR KILLE.

Vi får lära oss i en tidig ålder att flickor ska vara tysta. Vara till lags. Och vår självkänsla trycks ner – för vad vi än råkar ut för så är det på något vis vårat fel. Vi vänder unga flickor ryggen istället för att uppmuntra dem till att ta plats, vara stolta, vara sig själva och framförallt ta tag i att lära förövarna i tid vad som är okej och inte.

Det finns så mycket jag skulle vilja säga till våra unga människor. Så mycket jag velat att någon sagt till mig när jag var mindre.

Det är inte mitt fel om någon tar på mig fast jag inte vill. Det är inte mitt fel om någon inte accepterar att ett nej är ett nej, eller att allt annat utom ett ja faktiskt också är ett nej. Genom år av trakasserier och utsatthet har jag och många andra på egen hand fått lära oss detta. Tillslut så blev det nog. Jag blev arg på de män som inte gav mig respekt och jag började förstå mitt eget värde. Plötsligt var det enklare att säga ifrån om något inte kändes rätt. Att säga vad jag ville och inte. Och det blev enklare att höja armbågarna på dansgolvet om någon kom för nära. För man hade lärt sig: Jag får ta plats och du har inte rätt att ta min plats ifrån mig.

Men när Mia växte upp visste hon inte hur hon skulle agera. Och speciellt svårt var det om det var någon som man trodde var ens vän. När den som tog på en på fel sätt var någon som även var en klasskompis och vän.

Jag kände handen som tog mellan mina ben och vände mig förvirrat om på krogen. Där stod han och vår gemensamma vän. Han flinade berusat och nöjt. Vännen bredvid såg oberörd ut, även om han måste ha sett vad killen gjorde. Allt varade bara i en sekund. Men det kändes som en evighet i min hjärna. Hur skulle jag reagera? Han var ju en ”vän”. Jag vände mig förvirrat om igen och gick därifrån. Förträngde det hela. Det var ju sån han var bara. Han var rolig och schysst, men han var också ett svin mot kvinnor.

Om jag kunde gå tillbaka och prata med Mia hade jag stöttat henne och sagt att hon hade rätt i att det där var fel. Jag hade sagt åt henne att säga till. Att vända sig om och säga till vännen på skarpen. Jag hade sagt att hon till och med får anmäla händelsen. Det är inte ditt fel att han utsatt dig för något som inte känns rätt. Det är helt och hållet på honom och han ska ta konsekvenserna.

Jag skulle ha sagt att killen som stod bredvid och såg allt inte heller var min vän. Om han var det hade han sagt till. Inte låtit ett sexuellt ofredande gå förbi.

Det är det här vi måste börja upplysa unga om och det är därför #metoo har varit så nyttig och bra. Vi måste våga vara mer öppna med det våra medmänniskor och vi själva utsätts för dagligen. Endast då kan vi skapa en bättre framtid för kommande generationer.

Ofta känns det som att våra försök att lyfta ämnet alltid tystas ner eller så vänds frågan mot kvinnorna istället. Mer förtyck istället för förståelse.

Det hände inte denna gång. Hollywood sa ifrån. Sociala medier sa ifrån. Sverige har sagt ifrån. Kanske betyder det att vi verkligen kan ha en öppen diskussion kring ämnet och på så vis förebygga vad som tidigare skadat våra unga flickor och pojkar i samhället. Lära dem att behandla varandra med respekt. Det börjar nu. Eller så dör det när #metoo dör ut.

TEXT: Mia Martelleur

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Isak slog cancern – nu vill han förbättra barncancervården

Efter att ha klarat av en hjärntumör är det ingenting som är omöjligt för Isak Thern.

Hanna Thulin

Hanna Thulin

Kl.20:32, 22 oktober, 2017

Isak slog cancern – nu vill han förbättra barncancervården
Foto: Hanna Thulin

När Isak Thern var 16 år fick han veta att han hade en aggressiv tumör i lilla hjärnan – även kallat för kroppens sambandscentral.

– Jag genomgick behandling i ungefär ett år och det blev högsta möjliga dos av cellgifter och strålning eftersom tumören var så aggressiv. Jag minns inte så mycket av den perioden, hjärnan stängs av i kaos. När jag ser tillbaka minns jag mest att jag mådde dåligt och hade ont men att det var ganska lugnt, säger Isak.

Isak erkänner att det var en period då framtidsutsikterna inte såg särskilt ljusa ut.

– När man är 17 år är man ganska dramatisk och känslig så jag mådde inte bara dåligt i stunden utan jag var även rädd för att dö. Men jag ville också nästan dö då jag inte orkade lida. Hur jag än gjorde så kändes det som att jag inte kunde överleva.

Idag är Isak 24 år, han behandlas inte längre för cancer men han är inte heller friskförklarad. Tumören har lämnat efter sig spår och då den satt i lillhjärnan är nästan alla funktioner i Isaks kropp påverkade på ett eller annat sätt. Han har bland annat nedsatt syn, sämre balans och koncentrationssvårigheter. Men Isak låter inte det påverka honom utan ser på livet med mer positivitet än någon annan.

– Jag säger ofta att jag är glad över att jag har haft cancer, vilket är hemskt, men jag försöker se en mening med det. Jag har i så många år tänkt att en skada betyder skada, men jag känner mig nästan mer hel än många andra, jag lever lite bättre. Jag är glad att jag överlevde och nu har jag en chans att leva rätt. Problem är inte längre så allvarliga utan mest neutrala, säger Isak och fortsätter:

– Jag har också mycket närmare till känslor nu vilket är en fördel i mitt yrke som skådespelare. Jag har alltid drömt om att bli skådespelare och det var så tråkigt att jag kanske aldrig skulle få uppleva min dröm. Min hjärnskada klarar inte av ett heltidsjobb där jag ska koncentrera mig men det är skillnad när jag håller på med skådespeleriet och det kreativa för då får jag energi samtidigt.

Vad skulle du säga är meningen med livet?
– Meningen med livet är att leva. Det är så enkelt. Mitt motto är att vara galen och maxa livet. Så länge jag får endorfin- och adrenalinpåslag är jag glad. Jag har höjt min ribba väldigt mycket annars känner jag inte av något. Det kan vara så enkelt att eftersom min hjärna är skadad och mina känsloorgan är aningen nedsatta så måste jag kanske vara lite extrem.

När Isak hade sina mörkaste stunder var det främst hans familj som stöttade honom och gav honom hopp men där fanns också Barncancerfonden. De såg honom och visade att han betydde något. Nu vill Isak ge tillbaka.

– Jag har spelat in tre filmer tillsammans med Axel och Freja som var med på Barncancergalan. Vi ville främst nå socialministern Annika Strandhäll för att berätta om att vi vill ändra på barncancervården. Jag har själv haft en väldigt bra barnvård både här i Kalmar och i Linköping men det är annorlunda på andra sjukhus.

Främst vill de lyfta fram alla sjuksköterskor på landets sjukhus. Det finns för lite pengar och dåligt med personal vilket innebär att de sjuka barnen får träffa nya personer hela tiden och aldrig får något trygghet eller stabilitet. Isak anser också att den unga vuxenvården måste bli mycket mer anpassad. Det finns ett glapp mellan barn- och vuxenvården där man borde lägga mer fokus.

– Vad jag vet så finns det inget sjukhus i Sverige där man anpassat sig till ungdomar och unga vuxna. Jag hade tur att jag fick stanna kvar på barnavdelningen under min behandling men även där kan det bli fel då mycket är anpassat för betydligt yngre barn. Vuxenvården är också skrämmande, där känner man sig ensam och värdelös. Eftersom sjukhuset är det första steget mot livet så är det viktigt att man trivs där, jag tycker inte ens att vuxna ska behöva bli behandlade som vuxna och ta så mycket eget ansvar. När vi är sjuka är vi väl alla som barn, säger Isak.

Sedan videon på Isak postats på Facebook har den fått spridning och Annika Strandhäll har till och med svarat och lovat att ta kontakt med honom.

– Hon har svarat offentligt men inte privat så nu väntar vi med spänning! Helst av allt hade jag personligen velat prata med alla ministrar om det här men det känns som en bra början.

Skulle du kunna tänka dig att själv bli politiker?
– Det finns inget jag inte kan göra. Förut var det jobbigt att säga det eftersom det kunde upplevas som stöddigt men jag tycker att alla borde lyfta och höja sina krav på sig själva. Alla förtjänar att vara höga på livet, avslutar Isak.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Här är polisens riktade insats i nästa vecka

Polisen kommer att ta krafttag mot detta.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.19:32, 22 oktober, 2017

Här är polisens riktade insats i nästa vecka
Foto: Arkiv/Skärmdump

Med start nästa vecka kommer polisen i Kalmar och på Öland rikta in sig lite extra på att kontrollera cykelljus.

”Förra året hade vi i Kalmar 270 registrerade cykelolyckor och cirka en femtedel av dessa skedde i mörker. Sannolikt finns det också ett stort mörkertal (lite vitsigt utryck i sammanhanget) då inte alla olyckor kommer till polisen och sjukvårdens kännedom.”, skriver Polisen i Kalmar, Öland på sin Facebooksida.

I samband med kontrollerna kommer polisen även att dela ut ljus till de som inte har. Ljusen är finansierade av Kalmar kommun.

”En av polisens viktigaste arbetsuppgifter är att minska skadade och döda i trafiken och nu tar vi alltså tillfället i akt att jobba förebyggande mot detta.”

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

De trotsade regnet för kampen mot sexuella övergrepp

Här manifesterar de för #metoo på Larmtorget i Kalmar.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.14:03, 22 oktober, 2017

4 bilder
  • Julia Björknert och Alexandra Durne. Foto: Karl-Oskar Karlsso
    Julia Björknert och Alexandra Durne. Foto: Karl-Oskar Karlsso
  • Foto: Karl-Oskar Karlsson
    Foto: Karl-Oskar Karlsson
  • Foto: Karl-Oskar Karlsson
    Foto: Karl-Oskar Karlsson
  • Foto: Karl-Oskar Karlsson
    Foto: Karl-Oskar Karlsson

Hashtaggen #metoo har fullkomligt översvämmat sociala medier den senaste tiden där människor och kanske främst kvinnor, delat med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier eller övergrepp.

Under söndagen manifesterade tusentals personer på 14 olika platser i landet. Kalmar och Larmtorget var en av dem. Den lokala manifestationens initiativtagare var Alexandra Durne och Julia Björknert.

– Det hela startade i Stockholm och jag såg en grej om det på Facebook. Då tänkte jag att Kalmar kan ju inte vara sämre, utan vi måste hänga på. Sedan tog jag kontakt med Julia, och nu står vi här, säger Alexandra.

På programmet stod ett stort antal talare, där privatpersoner delade med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Dessutom talade representanter från såväl Länsstyrelsen som kommunen.

För underhållningen stod de lokala artisterna Adée och Ida Gratte. Den sistnämnde trädde nyligen fram och berättade om sexuella trakasserier hon drabbats av från män som skickat penisbilder till henne.

Varför är det så viktigt att manifestera en sådan sak här i Kalmar?
– Det händer här precis som på alla ställen, överallt hela tiden. Övergrepp är inte bundet till någon särskild tillställning eller plats. Vi vill att det ska uppmärksammas överallt.

Dessvärre förstörde regnet en del för arrangörerna – och många som hade tänkt ta sig till Larmtorget – valde att stanna hemma på grund av ovädret. Ändå var det ett hundratal personer som tog plats framför scenen.

– Tyvärr är det nog så. Men vi är glada för att så pass många kom hit för att belysa en sådan viktig sak i samhället som det här ändå är.

Me too-rörelsen startades för över tio år sedan och fick ny fart tack vare avslöjandena om Hollywoodproducenten Harvey Weinsteins sexuella övergrepp och trakasserier mot kvinnor i filmbranschen. Övergrepp som ska ha pågått i årtionden.

Fakta



Här hölls manifestationerna:

Stockholm: Sergels torg.
Malmö: Möllevångstorget.
Uppsala: Stora torget.
Kalmar: Larmtorget.
Örebro: Våghustorget.
Umeå: Döbelnspark.
Hudiksvall: Hudiksvall Centrum.
Göteborg: Götaplatsen.
Linköping: Stora torget.
Västerås: Sigmatorget.
Visby: Östercentrum.
Lund: Stortorget.
Borås: Stora torget.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Så kan du få chansen att bo på Hogwarts

Ta del av Harry Potter och hans värld i London.

Fanny Olsson

Fanny Olsson

Kl.14:00, 22 oktober, 2017

Så kan du få chansen att bo på Hogwarts
Foto: Pixabay

Har du någon gång drömt om att få ett brev från Hogwarts och flytta in på det förtrollande slottet? Nu är det möjligt. Hänt är en av de sajter som rapporterar om att man nu kan bo på Hogwarts.

Stället heter Royal Connaught Park och görs nu om till lyxiga bostäder. Bara en kvart med tåg bort från London får du ta del av Harry Potter och hans vänners värld.

Den fantastiskt pampiga entrén har du sett i filmerna, likaså den gigantiska festsalen som Harry, Ron och Hermione satt och åt i tillsammans i de tre första filmerna. De vackra omgivningarna har använts i samtliga filmerna i sagan.

Dock är det väldigt dyrt att få ta del av de magiska bostäderna då de går för mellan 8,5 och 37 miljoner kronor. När projektet är klart kommer hela 380 bostäder att stå till försäljning, men än så länge är det bara 28 av dem som är helt färdigställda.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng