Senaste statistiken från Transportstyrelsen visar att bara drygt 3 800 bilar av de 7 994 som riskerar körförbud i maj i Kalmar län är besiktade. Bakgrunden är de nya besiktningsreglerna som träder i kraft den 20 maj. Det innebär att 4 200 bilar i Kalmar län måste besiktas i maj.

De nya besiktningsreglerna gör att vissa fordon får ett nytt datum för nästa besiktning, ett datum som ligger närmare i tid.

– Att vara sent ute med besiktningen den här gången kan få konsekvenser eftersom det är ovanligt många fordon som ska in samtidigt, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen.

Den 20 maj införs också krav på kontrollbesiktning för landets drygt 16 000 A-traktorer. I Kalmar län finns 457 stycken och hittills har bara 36 av dessa genomgått en giltig kontrollbesiktning.

När de nya besiktningsreglerna börjar gälla upphör slutsiffran i registreringsnumret att styra när det är dags för besiktning. I stället ska personbilar och lastbilar som inte överstiger 3 500 kg i totalvikt kontrollbesiktas:

• Första gången senast 36 månader efter den månad då den togs i trafik första gången.
• Andra gången senast 24 månader efter den månad då den första besiktningen utfördes.
• Därefter senast 14 månader efter den månad då dess föregående besiktning utfördes.

A-traktorer ska besiktas senast 24 månader efter den månad då dess föregående godkända kontrollbesiktning utfördes. För att en kontrollbesiktning ska vara giltig ska den vara gjord under de senaste 24 månaderna innan de nya reglerna träder i kraft.

På onsdagskvällen skulle Färjestaden mött Kalmar Södra på bortaplan i den första slutspelsomgången av Hyundai Cup, i folkmun kallad Smålandscupen. Men istället för ett broderby så blev det träning hemma på Tallhöjden.

– De lämnade WO tidigare under veckan, säger tränaren Johan Hellsten.

LÄS MER: Mardrömsbeskedet: ”Känslan är att det inte blir någon mer fotboll”

Därmed är man alltså vidare i cupen utan att ha behövt spela och på lördag väntar Dösjöbro i hemmapremiären i division ett. På herrsidan är RM den enda ö-representanten i ”Smålandscupens” slutspel, laget gästas av Kalmar AIK den 1 maj.

Sju av tio skräpföremål på svenska stränder består av plast. Det är en ökning med drygt elva procent jämfört med för två år sedan. Samtidigt oroar sig allt fler svenskar över problemet med plast i haven, detta visar årets Skräprapport från Håll Sverige Rent som släpptes under onsdagen.

– Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land. Därför krävs en kraftsamling från flera håll i samhället för att se till att skräpet inte hamnar i naturen, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Av det skräp som hittades på svenska stränder under 2017 bestod 70 procent av plast, en ökning från 63 procent 2015. Det visar en analys av skräpmätningar på tio svenska stränder längs ost- och sydkusten som Håll Sverige Rent har genomfört på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Liknande mätningar längs västkusten visar på samma trend.

– Plast som vi använder några minuter finns kvar en livstid i havet och skadar både djur och natur. Därför måste vi människor ändra våra beteenden och sluta skräpa ner, säger Johanna Ragnartz.

Vanligaste skräpet på stränderna är oidentifierbara plastföremål, exempelvis plast som fragmenterats till små delar. Fragmenterat skräp är en av de vanligaste orsakerna till mikroplast i havet. Näst vanligaste skräpet på stränderna är cigarettfimpar och på tredje plats hamnar plastpåsar.

I lördags förmiddag stötte en kvinna ihop med en man på Vismarsvägen i Kalmar på sin hundpromenad. Mannen hade också en hund som han hade kopplad.

– När de mötte varandra hälsade hundarna på varandra men mannens hund började jucka på kvinnans hund och efter den gjort det så vände den sig om och bet den andra hunden i ansiktet, säger Robert Loeffel, polisens presstalesperson.

När kvinnan försökte få bort mannens hund bet den henne i armen. När kvinnan kom hem upptäckte hon ett sår i armen vilket gjorde att hon fick åka in till sjukhuset för att ta en stelkrampsspruta. Kvinnans hund ska ha klarat sig med ett mindre jack i huvudet som inte gått genom skinnet.

En polisanmälan gällande vållande till kroppskada är nu upprättad mot mannen.

– Kvinnan har idéer om vem den manliga hundägaren kan vara, säger Robert Loeffel.

Regeringen betalar ut 4,6 miljoner kronor för arbetet med att korta köerna i cancervården i Kalmar. Beslutet är en del av överenskommelse om cancervården mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2018.

Det är den första halvan av årets statsbidrag för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården, som betalas ut. Totalt kan landstingen få ytterligare 196 miljoner kronor i år, det vill säga totalt 391 miljoner kronor.

– Vi har fått Landstinget i Kalmar läns handlingsplan för det fortsatta arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården. Då handlingsplanen uppfyller grundkraven får Kalmar län ta del av medlen som regeringen avsätter för en bättre cancervård, med 4,6 miljoner kronor. Dessutom finns det möjlighet till mer pengar under året, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

De standardiserade vårdförlopp som införs inom cancervården är specifika för varje cancerdiagnos. Genom att arbeta mer standardiserat, och med uppsatta tidsgränser mellan olika moment i vårdförloppet mellan välgrundad misstanke om cancer och behandlingsstart, kortas väntetiderna och vården bli mer jämlik.

För att få ta del av den första halvan av årets statsbidrag ska landstingen och regionerna skicka in handlingsplaner som bland annat beskriver hur årets arbete med införandet av de standardiserade vårdförloppen ska ske. Regeringens beslut innebär att samtliga landstings handlingsplaner är godkända.

För att få ta del av den andra halvan ska landstingen senast i november i år kunna visa att de har uppfyllt kraven i årets överenskommelse. En motsvarande summa betalas därefter ut i slutet av året till de landsting som uppfyllt kraven.