Laddar

Eldsjälarna om kärleken till laget som försvann

De har alltid funnits där för den lilla klubben på landet. Nu finns inte laget kvar – men kärleken till föreningen består. "Det är något i väggarna här ute som är speciellt."

delningar

Vi stämmer träff på klassiska och anrika Ljungvallen. Här har Stefan ”Stiffe” Bengtsson och Anders ”Elof” Elofsson varit lagledare sedan 80-talet. Stefan sedan 1981 och Anders sedan 1988. Bortsett från några kortare uppehåll, har duon krigat på i ur och skur för sitt älskade Nickebo. Nu har de båda eldsjälarna blivit ”arbetslösa” efter att klubben dragit ur sitt fotbollslag på grund av spelarbrist.

– Det är väldigt sorgligt och tråkigt att det skulle behöva bli så här. Men det kändes lite som en tidsfråga, säger ”Stiffe”.

– Ja, när stommen med Bojan Dinic och gänget försvann blev det tufft och föreningen har hela tiden fått kämpa för att få in nya spelare. Det blir liksom inte samma föreningskänsla då, fyller ”Elof” i, som var borta från föreningen i sju år, när han tränade sonens pojklag i Läckeby.

Den närmast dynamiska duon har ägnat stora delar av sina lediga stunder på Ljungvallen. Under årets säsong missade Anders Elofsson endast två träningar.

– Man gör det ju för grabbarnas skull och för klubben. Sedan är det väldigt trevligt med det sociala också, att få vara en del av tugget, säger han.

Eldsjälar är ett utdöende släkte i dag. Nickebo IK har haft det stora privilegiet att ha två i samma fotbollslag.

– Visst, man kanske har skämt bort dem lite väl ibland. När man träffar gamla tränare vi haft här förut, och de säger att det var så himla förspänt ute i Nickebo, blir man glad.

Anders Elofsson bor i den lilla byn Sporrsjö, mellan Läckeby och Kristvallabrunn. 1972 började han spela fotboll i Nickebo tack vare att kompisgänget i skolan lyckades locka med honom till Ljungvallen.

Varför har du blivit kvar här alla år? – Jag var iväg i SK Falken i fyra år, men annars är det något i väggarna här ute som är speciellt. Det är en härlig bykänsla och jag har känt extremt starkt för den här föreningen.

Stefan Bengtsson är född och uppvuxen i Nickebo.

– Bortsett från året i lumpen och något år när man avsagt sig lagledarskapet, har jag kämpat på. Men man har ju aldrig lämnat det helt. Då har man fått andra uppgifter i föreningen.

Numera har de inga spelare att serva eller bollar att pumpa till träning och match. 2018 kommer Ljungvallen att stå tom.

Vad ska ni göra nu? – Ja, den som det visste. Givetvis är det tråkigt att det blev så här, men vi har faktiskt blivit erbjudna roller i andra föreningar, avslöjar ”Stiffe”.

Så ni kanske dyker upp i vinter eller i vår i en annan förening? – Det vet man aldrig. Men det är inte omöjligt, säger ”Elof” och ler.

Klubbens ordförande Fredrik Pettersson har tidigare uttalat sig om att man siktar på att ha ett lag i seriespel säsongen 2019 igen. ”Stiffe” och ”Elof” är inte helt övertygade om att det blir så.

– Om man ska vara ärlig så tror jag det blir svårt. Det vill till att rätt människor tar tag i det runt laget och att man får in rätt typ av tränare. Det bästa hade varit om man fick in ett helt ungdomslag som man senare kan bygga laget runt, säger Anders.

– Men i dag slutar ungdomarna så tidigt med fotbollen, tyvärr. Man tycker även att det är långt ut hit, men i ärlighetens namn är det bara två och en halv mil från Kalmar. Så farligt är det inte, menar ”Stiffe”.

Intervjun börjar leda mot sitt slut och vi vandrar ut från omklädningsrummet för att blicka ut över den idylliska idrottsplatsen.

– Det är nog inte många som tror att det ligger en fotbollsplan här när man kör in i byn. Många säger att det är en av de vackraste anläggningarna de varit på – och jag är beredd att hålla med. Det finns några idrottsplatser man varit på som ligger fint vid sjöar och så som är fina. Man kanske är färgad, men jag tycker det är väldigt fint och mysigt här, säger Stefan Bengtsson.

Om engagemanget för klubben i hans hjärta mynnar ut i fler lokalbollsminnen på Ljungvallen vet ingen i nuläget. Det är något som framtiden får utvisa.

Relaterade artiklar