Laddar

”Klubben”-legendarens vision: ”Näst bäst i regionen”

Föreningen är bara en skugga av sitt forna jag. Ändå drömmer den största "blåtoppen" av dem alla om nya framgångar. "Jag har energi att hålla på ett tag till, jag viker mig inte så lätt."

delningar

24Kalmars artikelserie om den nya tidens lokalfotboll fortsätter. Johan ”Stegen” Steglander är en av de största hjältarna inom den lokala fotbollen som varit trogen sitt Kalmar AIK i nästan ett helt liv, bortsett från två korta avstickare i Glömminge och RM. Han är orolig över lokalfotbollens framtid – inte minst med tanke på hans egen förenings situation.

– Att de har svårt att få ihop det i Nickebo och Tvärskog vet vi ju om. Men det är och har varit lika illa för oss här, mitt inne i centrala Kalmar. Då är det något med attityden hos de unga spelarna i dag som är lite galet, säger ”Stegen”.

Samtidigt har vissa klubbar en uppåtgående trend. Han nämner IFK Påryd som ett exempel.

– Det är lite dit vindarna blåser som spelarna vänder sig. Förr var spelarna mer kopplade till föreningarna. I dag är det mer kopplat till spelare, vilka kompisar som spelar där samt tränaren. Det finns ingen bykänsla eller hjärta för klubben längre, tyvärr, och det tycker jag är sorgligt.

Trots Kalmar AIK:s gedigna historia och att man en gång i tiden var störst och bäst i stan – har det centrala stadslaget oerhörda problem med numerären. Nu har ”Stegen” lyckats skramla ihop en 20 man stor trupp.

– Jag har säkert ringt 50 spelare och en himla massa ledare. Man får börja ta en runda nu igen och kolla om några har ändrat sig. Vi kan inte erbjuda mycket mer än ett väldigt bra ledarteam och bra träningsförutsättningar mitt i Kalmar. Det borde locka lite, kan man tycka. Allt jag begär är att man lägger 4,5 timme i veckan.

Hur många gubbar måste du ha in? – Fyra-fem vill jag nog ha för att det ska kännas tryggt och att vi ska klara en hel säsong.

Ledarstaben runt laget är minst sagt profilstark. Håkan Jägerbrink och Roger ”Snabbe” Andersson är klara sedan tidigare som assisterande tränare. Nu är även Timmy Lindell (före detta spelare i Kalmar FF och Kalmar AIK) klar som en resurs till tränarteamet.

– Där ser det jättebra ut. Klubben håller även på med att ta in en ny styrelse med lite nytt, drivet folk. Det satsas på och nu när det ekonomiska är utrett, i alla fall det mest akuta, är det bara det sportsliga som behöver lösas.

Samtidigt gnager frågan om ”Klubbens” vara eller icke vara på Fredriksskans obekvämt.

– Givetvis påverkar det en hel del. Man vågar inte se så mycket framåt när man inte ens vet om vi får vara kvar här. Sedan tycker jag inte att det gör så mycket om man tränar och har klubbstuga någon annanstans, så länge vi får spela matcherna här på ”Skansen”. Det är mycket hjärta och själ i det och Kalmar AIK är mer knutet till Fredriksskans än Kalmar FF. Inte minst nu med tanke på att de har flyttat ut till Guldfågeln Arena.

Vad hade Kalmar AIK som klubb kunnat gjort annorlunda? – Man måste alltid rannsaka sig själv och visst kunde vi gjort mycket bättre. Vi har inte varit tillräckligt bra på tränarsidan för att locka hit folk. Det har rekryterats fel spelare och styrelsen har inte varit tillräckligt aktiv. Det är många bitar som hänger ihop. Det i kombination med den nya generationens lite latare attityd har gjort att det blivit så här, skulle jag säga.

Om du ser fem år framåt, var är Kalmar AIK då? – Då skulle man vilja att vi är det näst bästa laget i regionen. Det är en lång väg dit, men det är inte omöjligt. Sedan vet jag att de jobbar mycket på att få i gång en ungdomsverksamhet igen. Det är svårt, för folk står inte på kö för att vilja hjälpa till direkt. Men förhoppningen är att få i gång det.

Lokalfotbollen i stort då. Vad tror du om dess framtid? – Fler lag kommer försvinna, så är det. I snitt tror jag ett lag kommer dö per säsong framöver. Sedan ploppar det kanske upp nåt nytt lite då och då, som med integrationen och det här, vilket är jättebra. Men generellt tror jag det blir svårt. Fotbollsspelarna är för bekväma i dag.

Tränarjobbet i Kalmar FF har han lagt åt sidan. Nu är det Kalmar AIK som gäller för den största ”blåtoppen” av dem alla.

– Så länge det funkar med familj och jobb så är det ju fotboll jag vill syssla med. Jag brinner för Kalmar AIK och även om det har varit kämpigt så får man inte ge upp. Jag har energi att hålla på ett tag till, jag viker mig inte så lätt. Det har vänt nu, helt klart. Men det är en lång bit kvar.

Relaterade artiklar