Laddar

Mats Griph: ”Jag har diabetes men är ingen diabetiker”

Mats Griph har diabetes men låter inte det stoppa honom från att träna inför en Ironman och unna sig en cola då och då.

delningar

När Mats Griph var 26 år fick han veta att han hade diabetes. Han hade under en tid mått dåligt, som att han gick runt med en guldfiskskål fylld av bomull runt huvudet, men han förklarade det med att det var mycket på jobbet. Men när han tappade 12 kilo i vikt under två veckor och drack och drack utan att bli mindre törstig uppsökte han läkaren.

– Det togs lite tester och det första läkaren frågade när han såg mig var hur länge jag hade misskött min diabetes. Ja i ungefär tre sekunder, svarade jag då. Värdet på mitt blodsocker låg på 40, normalt sett ska ett bra värde ligga på ungefär 4, berättar Mats.

Mats som tidigare tyckt att sprutor varit läskiga fick lära sig att ta dem för att riskera att inte hamna på högt eller lågt blodsocker igen.

– När jag har höga värden mår jag fruktansvärt illa och blir nervös. När jag är låg börjar jag svettas och kan inte prata, jag låter berusad helt enkelt.

Idag har Mats en CGM, en apparat som sitter på kroppen och mäter hans värden i realtid. Det är ett verktyg som har underlättat vardagen en hel del och som även innebär trygghet. I en perfekt värld hade alla med diabetes fått en liknande mätare men som med mycket annat är det en kostnadsfråga.

– Jag är inte lika orolig över att helt plötsligt svimma, mätaren varnar mig om jag ligger helt fel i värdena. Den känns extra bra att ha då jag tränar en hel del och får en stor efterförbränningseffekt. Jag gillar inte att göra något lagom utan vill göra det rejält. Mätaren hjälper mig att ligga mer stabilt.

Mats ligger i hårdträning för att genomföra en halv Ironman i Jönköping nästa år och och målet är att ta sig an en riktig Ironman så småningom.

– Man brukar säga att nutrition är den fjärde grenen i Ironman och i mitt fall blir det extra viktigt, jag måste få i mig käk. För mig är träning också egenvård, det finns inget bättre sätt att ta hand om sin kropp. Att träna hårt innebär också att jag kan belöna mig själv med en fika efter träningspasset. Jag kan sällan dricka en cola men då unnar jag mig det, erkänner Mats som också tillägger att många säkert kommer att bli sura och säga att man inte behöver unna sig genom att äta skit.

– Jag hade inte mått bra om jag inte hade fått äta sådana saker då och då. Det finns många gamla skrönor om att man inte kan äta vissa saker om man har diabetes och det blir tröttsamt när andra ska förmana och lägga sig i genom att säga vad jag kan och inte kan äta. I slutändan är det jag som känner mig själv bäst

Idag, tisdagen den 13 november, är Världsdiabetesdagen och enligt diabetesförbundet är det ungefär 450 000 personer som har diabetes i Sverige. 150 000 personer har det utan att veta om det.

– Det är ett heltidsjobb att ha diabetes vilket många inte förstår, man måste hela tiden parera in måltider. Sånt kan bli svårare när man till exempel är på konferens och inte själv bestämmer över när det ska ätas. Jag har hela tiden en väska packad med något att äta om det skulle behövas, säger Mats.

Det är en allvarlig sjukdom om man inte behandlar den men det finns inget som säger att man ska behöva begränsa sig i livet om man har diabetes.

– Visst kan man ha mörka perioder och vara rädd för att man inte ska vakna efter att man fått ett blodsockerfall under natten men det går över. Man måste våga göra saker. Man kan inte mäta sig med andra hela tiden men man ska kunna leva ett normalt liv utan begränsningar. Det finns väldigt mycket kunskap inom vården och man måste våga be om hjälp om man är osäker. Jag säger alltid att jag har diabetes men att jag inte är någon diabetiker, det finns en skillnad där, avslutar Mats.

Relaterade artiklar