Laddar

TV+TEXT: Så bekämpar Kalmar Vatten fettmonstret

Fett i Kalmars avloppsledningar är ett större problem än vad många tror och kostar enorma summor att åtgärda.

delningar

I mitten av oktober startade Kalmar Vatten, tillsammans med KSRR och Kalmarhem, en ny kampanj för att minska mängden fett som spolas ner i avloppsrören. Kalmars ledningar får inga stora fettklumpar som i London men det betyder inte att fettet inte orsakar problem även här. Kalmar vatten lägger ner enorma summor varje år för att få bort besvärliga fettproppar.

– Spolar man inte rören så blir det stopp vilket kan leda till stora skador i fastigheterna. När fettet kommer fram till reningsverket så gynnar det också fel sorts mikroorganismer. Vi vill ha sådana som jobbar för oss men ibland får vi in busar som gör så att det skummar och rinner över överallt vilket innebär mycket extra jobb. Vi har märkt att det har blivit mer och mer fett i ledningarna under de senaste åren, berättar Jenny Holmgren, kommunikatör på Kalmar Vatten.

Vad som orsakat ökningen av fett är svårt att sätta fingret på men de som arbetar på Kalmar Vatten har sina teorier.

– Matkulturen har ändrats mycket de senaste 20 åren. Idag friterar bland annat många hemma vilket man inte gjorde förr, säger Peter Johansson som är gruppchef.

Kan det också vara så att den yngre generationen, som jag själv tillhör, är lat och låter bli att torka av stekpannan med papper innan man sköljer den? – När man har gjort mätningar på kunskap och attityd så visar det sig faktiskt att den yngre generationen slänger mer skräp och fett i avloppet. De känner kanske inte till problemet och har man levt länge kanske man någon gång har haft stopp i sitt köksavlopp och inte vill uppleva det igen, säger Jenny.

Om en fastighetsägare upplever att vattnet rinner trögt eller att det kluckar i avloppet så kan det bero på för mycket fett i ledningarna. Lasse Johansson är auktoriserad rörinspektör och kör filmbilen som inspekterar rören i ledningsnätet med hjälp av en robot på hjul och en filmkamera ovanpå.

  I videospelaren längst upp i artikeln kan man se en mycket vanlig bild som Lasse ofta får se på sin skärm i bussen. Väggarna i röret är täckta av en vitgul massa som betår av fett. Foto: Hanna Thulin

– Det här är vanliga bilder. Det är många sträckor som de här bekymret finns. Helst ska det inte vara någonting alls på väggarna, säger Lasse.

– Det är svårt att säga under hur lång tid detta har byggt på sig men på bara ett år kan det växa några centimeter. Vi har några ställen där vi måste spola kontinuerligt för att det ska fungera, säger Peter.

Lasse har mer jobb än vad han egentligen hinner med. Efter att ledningarna renspolas så inspekterar han även de kala rören efter sprickor och annat. När han är ute på jobb händer det att nyfikna personer kommer för att hälsa på honom i hans lilla filmbuss.

– Även om bussen är åtta år gammal så är det alltid folk som kommer ut och frågar vad det är jag gör när jag har stannat på något ställe. De är intresserade och vill hoppa in för att kolla. Det är roligt, säger han.

När Lasse är klar på platsen och har konstaterat att det är för mycket fettbeläggningar i rören så är det spolbilens tur att ta sig an problemet.

  Seth Nikolausson berättar att en spolbil som är tom på vatten väger mellan 17 till 18 ton. Foto: Hanna Thulin

Seth Nikolausson och Johan Ludvigsson kör en av Kalmar Vattens spolbilar. De ställer sig med bilen över något av de brunnslocken som finns i gatorna och skickar sedan ner en slang. På änden av den sitter en dys som pressar ut kallt vatten med högt tryck.

– Fettet sitter fast hårt. Vissa dyser kan man sätta stora kättingar på som roterar av det höga trycket och slår bort beläggningarna, säger Seth.

Dagens teknik är betydligt mer vattensnål än tidigare, vilket innebär att man sparar transporter av vatten och man använder inte längre dricksvatten i bilarna.

Det man spolar bort sugs till största delen upp av ytterligare en slang men en del stannar kvar och åker vidare till pumpstationer och reningsverk. Det fettet som sugs upp rötas till biogas och biogödseln blir ny näring till nya grödor. Det hade dock varit bättre om det överblivna fettet lämnades direkt till återvinningsstationen istället för att hamna i rören.

– Förhoppningsvis kommer den här kampanjen leda till att vi får mindre att göra.

  Seth Nikolausson, Peter Johansson, Jenny Holmgren, Helena Bergman och Johan Ludvigsson har alla blivit bättre på att själva ta hand om fettet innan det spolas ner i avloppet. Foto: Hanna Thulin

Hur reagerar folk när ni berättar vad ni jobbar med? – Folk överlag hade nog inte velat jobba med det här, särskilt om man är lite kvackelmagad. Jag kan tycka att en soptipp luktar sju gånger värre än det här.

– Barn tycker det är roligt när man säger att man jobbar med bajs. Alla frågar om lukten men det är inte bajset som luktar värst det är faktiskt fettet, säger Helena Bergman som jobbar med Kalmars pumpstationer.

Vad som händer på en pumpstation och vilka konstiga saker som fastnar i deras filter efter att folk spolat ned det i toaletten kan ni läsa om på 24Kalmar under nästa vecka.

Vad kan du göra för att hjälpa till?

– Torka ur stekpannan med hushållspapper, skrapa ner fett och matrester i gröna påsen om du har större mängder. Häll över i en flaska och lämna till återvinningscentralen.

Relaterade artiklar